En liden vid kanin

 

Vilken färg har skånepoesin,
när den besjunger den kära skåneby
Jo se den é ren och vid,
som en Arlöv sockerbid,
o så vid som Eslövs salubrin.
Våran sandstrand den é vid och fin,
vi har stora stora vida svin.
Själva slätten år ju vid
och se där tittar did,
en liden liden vid kanin

Vi har egna skånska senapskorn,
och vi har vårt eget Ljungbyhorn,
Vidare så har vi oss,
egen prima skånsk kalops,
och stora kor med buffelhorn.
Vi har eget skånebrännevin,
kvalitén den é så jäkla fin,
så man kan bli så sne,
så man överallt kan se,
en liden liden vid kanin.

Och vi har vårt eget tänkesätt,
och vi tänker både titt och tätt.
Men se måtta ska de va,
de kan aldrig vara bra,
att tänka när som man é mätt.
Fast vi har vårt lugna temprament,
har vi rekord uti folkökningsprocent.
Vi förökar världen vi,
fast vi inte ligger i,
som en liden liden vid kanin.

Alla skånetöser dom é bra,
de é nått och ta i tycker já,
helst en lantlig liten ros,
som é rar som äpplamos,
och ej som dom i Malmö stá,
jag var där och träffa syster min,
hon é gift och har egen symaskin.
Och hon seglar fram så fin,
i en päls av Hermelin,
som var gjord av en liden vid kanin.